Skrattet fastnar i halsen
Börjat med mina mediciner igen, just nu tar jag Imovan, seroquel och Cipralex, har fortfarande impulser till att skada mej själv MEN igår asså jag var så otroligt pigg och kände mej extremt utvilad det var så extremt jävla skönt, jag var tillochmed med på ALLA lektioner igår, gymnastik som jag inte varit med på flera år var jag med och deltog i, jag själv vart chockad, jag var så jävla hyper igår att jag inte kunde sitta still, rastlösheten bosatte sej i mej igår, men inte för att stanna, idag är jag extremt trött igen, måste ta mej i kragen, måste klara dethär måste bara göra de, dethär är min sista chans, jag får inga fler chanser, skrattet fastnar i halsen, jag stannar upp en sekund, tänker efter "är dethär verkligen rätt?" skakar av mej tanken och ruskar på huvudet, "inget är rätt fören jag har lyckats"